The capital of california
Efter vårt misslyckade guldvaskande körde vi till Sacramento vilket är califoniens huvudstad. Resan dit tog bara en timme så det kändes som en lagom bit efter flera dagar av långa timmar i bilen.
Vi besökte järnvägsmuseet och lärde oss historien bakom Pacific Railroad, med Abraham Lincoln i spettsen ville man sammanfoga de två kusterna för att öka tillgängligheten och arbetstillfällen.
Det här till exempel är ett av de största tågen som någonsin bygts.
Först hade de förarhytten efter de stora tankarna av olja men det visade sig att i de långa tunnlarna så dog männen av rökförgifning så de tvingades bygga om dem så att föraren satt längts fram i stället.
Jessica kolla in de gamla sov vagnarna, ser lite skönare ut än de vi åkte med här om sommaren, eller hur?
I slutet av 1800-talet införskaffade de rikaste knösarna i staterna egna tåg där de hade allt från vardagsrum till badrum, allt inrett i gammeldags victorians/barock still. Där satt de och puttrade från kust till kust.
Här är en bild från ett tågkök och vardagsrum. Nedan är en bild från ett post tåg som gick mellan Sacramento och Seattle.
Sacramento är föresten huvudstaden för kalifonien.
Staden ligger norr om San Fransisco och är den sjätte största i delstaten och med alla förorter räknade tillsammans gör att den har ett invånarantal på strax över två och en halv milijon.
Vi gick till gamla stan och där såg det ut som förr i tiden, luktade brända mandlar och så hörde man klapprandet av hästhovar i asfalten.
Kändes försten konstigt att vi fortfarnde var i kalifonien och de va så pass kallt att det ångade ur munnen när man andades. Att det lixom hör i hop men endå är så olika klimat och utseende på städerna.
Och så var det ju det här med guldet. Jag nämnde ju att vi sprang på en hel hög.
Kanske inte på viset vi tänkt oss, men endå guld!
Gott Nytt år på er min finaste bästa människor!
