Stort Hjärta Slår För Litet
Jag har konverterat, inte mer dramatiskt än från hundmännsika till en katt älskare.
De som känner mig vet att jag långt och länge har tjatat om att skaffa hund. Hur jag ringt på annonser och försökt luska ut hur det skulle passa min livsstil.
Alla sa åt mig att köpa katt.
MEEEEN NEEEEJ! katter är trista, de bara sover och är opersonliga.
Tji fick jag när jag en dag bar med mig en katt som suttit vid sopstationen i smällkalla vintern.
Jag skulle "såklart" leta reda på ägaren till denna lilla katt. Även fast jag annonserat på nätet och på min lokala konsum butik så var de enda jag hörde av ett par gamla tanter som undrade hur det hade gått.
Jag döpte henne till Moro (smula på finska och stavas egentligen Muru) gav henne en matplats och sedan var hon lixom bara min, och det trivdes jag alldeles ypperligt med.
Här är hon alldeles alldeles ny, och vi satt mest nervösa och titta på varandra. Jag och Jessica stod i köket och kikade ut i soffan där hon låg och sov. Fick nästan nypa mig i armen, kunde inte fatta att jag hade ett djur hemma.
Såhär gjorde kattgoset redan första morgonen. 
Det bästa av allt är att nu finns det två små kattkringlor i mitt hem!
Men den historien tar vi en annan dag.
