Channel Island #1
Ja la mig klockan sju igårkväll för att då ställa larmet på 02.30. Jag hade packat klart en väska med solskydd, hatt och de mest nödvändiga man behöver för just en lång dag på havet.
Kvart i tre knackar Graham (pensionärernas ena son) på och vi åker ner till båten där han är kapten och skall ta med ett gäng på dykning.
Jag hade somvanligt när man skall göra något kul inte kunnat sovit utan vaknade nästan varje timme och tittade på klockan. Vi körde igenom ett Santa Barbara där de enda som var ute var människorna påväg hem från krogen, utöver dem var det knäpptyst och kallt.
Vid tretiden skulle båten ta av, och alla bunkar (heter de så på svenska) sovplatser var redan fulla av folk som kommit och lagt sig där redan förra kvällen. Tillslut hittade Graham ett litet skrymsle åt mig uppe i Wheel house. Där skulle jag alltså försöka få ytterligare 4 timmar sömn så man var pigg och kry nästa dag.
Det gick ju åt pipan kan ja berätta, de va som att sova på ett tågsäte...igen! Man bara gled fram och tillbaka och när jag tillslut somnar väcks jag ca 15 minuter senare av att larmet på mobilen ringer hos tjejen i sovplatsen under mig.
Jä jä, slut på gnäll, de va superkul! Ja vaknade upp åt en alldeles fantastisk soluppgång genom mitt lilla fönster.
Det har vart det mest fantastiska vädret, solsken och klart och stilla. Medans dykarna hoppade i en efter en så låg jag uppe på soldäck och pilla mig i naveln.
De flesta hoppade i med spjut (?) och jag tänkte HA! tror ni att ni kommer hitta något eller. Japp! Dykare efter dykare kom upp med byten som fisk, hummer men mest av allt scallops i dröser. Duktiga!
Här rensar de sin fångst.
Här var det en som fastnade i all sjögräs och viftade på hjälp, typ det mest dramatiska på hela dagen.
Mot nya dykplatser.
Och precis innan lunch fick vi sällskap av en sälflock (svåra att fånga på bild)
