Noll,ett Femtio
Igår gick jag och la mig halv tolv, men jag kunde inte sova och låg där och stirrade blint på skype. Samma sekund min mamma loggar in kastar jag av mig täcket och hoppar upp på cykeln och for genom en öde stad iklädd min onepice, på parkeringen till mataffären träffar jag tio i två mina päron som jag inte sett på fem månader.

De var supertrötta efter en 32 timmars resdag.


Efter frukost tog jag med galenpannorna till turistbyrån.

Sen promenerade vi lite på piren.

Tittade på utsikten.

Hade brilljanta små familje möten här och var.
Idag har de kämpat på tappert men kroknade endå vid sjutiden.
Glad Fredag!