Blue
Innan jag åkte hem så var det en liten katthane som började hänga på våran gård. Med världens minsta mjau och alldeles yvig päls satt han i buskarna och tryckte dagarna i ändan.
Tanten började mata honom och jag satt flera timmar och tillslut kom han fram och åt ur min hand.
Jag skojade med pensionärerna och sa att han kommer bo i huset när jag kommer tillbaka.
Och javisst satt han här i vardagsrummet.
Ögonen är alldeles himmelsblå.
Han är ganska skygg och går inte riktigt ihop med huskatten som bor här sedan tidigare.
Fina Blue.
(gud skrev jag just ett helt inlägg om en katt?)
